Vad innebar industrialiseringen i Sverige?

Att fler familjer började leva enbart av egen odling.

Att handeln med andra länder ersattes av lokal handel.

Att staten tog över alla företag på landsbygden.

Hur bidrog folkrörelserna till demokratins utveckling?

De gav människor erfarenhet av möten, diskussioner och att välja företrädare.

De tog över riksdagens uppgift att besluta om lagar.

De gav automatiskt rösträtt till alla sina medlemmar.

De ersatte politiska val med beslut från arbetsgivare.

Vad förändrades genom rösträttsreformen 1909?

Betydligt fler män fick rösta till riksdagens andra kammare.

Kvinnor fick för första gången rösta i riksdagsval.

Alla begränsningar av vuxnas rösträtt försvann.

Sverige höll sin första folkomröstning om EU.

Vad hände 1919 i arbetet för kvinnors rösträtt?

De första kvinnorna valdes in i riksdagen.

Kvinnor deltog för första gången i ett riksdagsval.

Samtliga kvarvarande begränsningar av rösträtten togs bort.

Vilket påstående beskriver Sveriges roll under de två världskrigen?

Sverige förklarade sig neutralt men påverkades ändå starkt av krigen.

Sverige deltog som krigförande land i båda krigen.

Sverige var neutralt i det första kriget men krigförande i det andra.

Sverige var neutralt och påverkades därför inte av varubrist.

Vad handlade Saltsjöbadsavtalet 1938 om?

Regler för förhandlingar och konflikter mellan fack och arbetsgivare.

Regler för Sveriges handel med EU:s medlemsländer.

Villkor för kvinnors deltagande i riksdagsval.

Samarbete om militärt försvar mellan nordiska länder.

Varför kom många arbetskraftsinvandrare till Sverige efter andra världskriget?

Företagen behövde fler anställda än de kunde hitta i Sverige.

Sverige hade slutat sälja industrivaror till andra länder.

Jordbruket hade ersatt fabrikerna som landets växande näring.

EU-medlemskapet krävde att svenska företag anställde från andra länder.

Vad menas med att Sverige är ett informationssamhälle?

Att industrin helt har försvunnit från Sverige.

Att myndigheter ansvarar för all information som sprids.

Att handeln främst sker inom landets gränser.

Vad innebar Sveriges medlemskap i Nato 2024?

Sverige gick med i en försvarsallians och lämnade den militära alliansfriheten.

Sverige lämnade EU för att gå med i en annan organisation.

Sverige återgick till sin neutralitetspolitik från världskrigen.

Sverige gick med i ett samarbete som enbart gäller handel.

Kapitel 10 av 13 · Studiesida inför medborgarskapsprovet

Sveriges historia – inför medborgarskapsprovet

Kort svar

Sverige förändrades från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle under 1800-talet och början av 1900-talet. Folkrörelser och kampen för rösträtt bidrog till demokratin. Under 1900-talet växte den gemensamt betalda vården, skolan och omsorgen. Sverige blev medlem i EU 1995 och i Nato 2024.

Sveriges historia inför medborgarskapsprov: en överblick

När du läser Sveriges historia inför ett medborgarskapsprov är det viktigt att förstå hur samhället förändrades. Hur gick Sverige från jordbruk till fabriker? Hur fick fler människor rätt att påverka politiken? Den här sidan hjälper dig att se samband mellan arbete, demokrati och människors vardag. Demokrati betyder folkstyre: folket påverkar hur landet styrs, bland annat genom fria val.

Några äldre perioder ger en bakgrund. Under vikingatiden, cirka 800–1050, reste människor från Norden för att handla, bosätta sig och kriga. De flesta levde ändå av jordbruk. Gustav Vasa blev kung 1523. Under hans styre fick kungamakten större kontroll över landet.

Under stormaktstiden på 1600-talet och början av 1700-talet kontrollerade Sverige stora områden runt Östersjön. Flera krig gjorde senare att Sverige förlorade stora delar av dessa områden.

Från jordbruk till fabriker och emigration

I början av 1800-talet bodde de flesta i Sverige på landsbygden. Många arbetade med jordbruk och höll djur. Skördarna var viktiga för familjernas försörjning, alltså deras möjlighet att få mat och andra nödvändiga saker. När skörden blev dålig kunde människor drabbas av hunger och fattigdom.

Under 1800-talet förändrades jordbruket. Nya redskap och sätt att odla gjorde att produktionen kunde öka. Samtidigt växte befolkningen. Alla kunde inte få mark eller arbete som räckte för att leva på.

Industrialiseringen innebar att allt fler varor tillverkades med maskiner i fabriker. Den tog fart i Sverige under andra halvan av 1800-talet. Skog, järn och tillgång till vattenkraft var viktiga resurser. Järnvägar gjorde det lättare att transportera varor och människor.

Många flyttade till städer och samhällen där fabrikerna fanns. De blev anställda och fick lön i stället för att främst leva av egen odling. Arbetsdagarna var ofta långa, bostäderna trånga och arbetet kunde vara farligt. Även barn arbetade.

Andra lämnade landet. Emigration betyder utvandring. Under 1800-talet och början av 1900-talet utvandrade omkring 1,3 miljoner människor från Sverige till Nordamerika, framför allt USA. Fattigdom och brist på arbete var viktiga orsaker. Många hoppades också på egen jord, större frihet och bättre möjligheter för sina barn.

Folkrörelserna gav fler en röst

Folkrörelser är rörelser där många människor organiserar sig kring gemensamma idéer. Under 1800-talet växte flera sådana rörelser i Sverige. De skapade föreningar, ordnade möten och försökte förändra samhället. Tre viktiga exempel är väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen.

Väckelserörelsen var en kristen rörelse som betonade människors personliga tro. Många ville kunna samlas och utöva sin religion mer självständigt från Svenska kyrkan. Rörelsen bidrog till krav på religionsfrihet, alltså rätten att välja och utöva sin tro.

Nykterhetsrörelsen arbetade för att minska alkoholens skador. Alkohol kunde leda till ekonomiska problem, våld och svårigheter för familjer. Många medlemmar lovade att inte dricka alkohol. Föreningarna ordnade också utbildning och aktiviteter utan alkohol.

Arbetarrörelsen samlade människor som ville förbättra arbetarnas liv och arbetsvillkor. De bildade bland annat fackföreningar, organisationer som företräder anställda gentemot arbetsgivare. En arbetsgivare är den som anställer och betalar lön. Rörelsen arbetade för bättre löner, kortare arbetstid och politiska rättigheter.

I föreningarna lärde sig medlemmarna att diskutera, skriva förslag och välja företrädare. Kvinnor och män fick erfarenhet av att arbeta tillsammans. Därför blev folkrörelserna viktiga för demokratins utveckling. Förändringen skedde inte bara genom beslut från landets ledare, utan också genom människors gemensamma arbete.

Vägen till demokrati och rösträtt

Under 1800-talet fick bara en begränsad del av befolkningen rösta i politiska val. Kön, inkomst och egendom påverkade rösträtten, alltså rätten att rösta. Kvinnor saknade rösträtt till riksdagen, Sveriges parlament, som beslutar om lagar. Arbetarrörelsen, kvinnorörelsen och andra grupper krävde att fler skulle få påverka.

År 1909 infördes det som brukar kallas allmän rösträtt för män till riksdagens andra kammare. Riksdagen hade då två delar, som kallades kammare. Reformen, alltså förändringen, gjorde att betydligt fler män kunde rösta. Men det fanns fortfarande ålderskrav och andra villkor som uteslöt vissa män. Uttrycket betyder därför inte att varje vuxen man fick rösta.

År 1919 fattade riksdagen det första grundlagsbeslutet om kvinnors rösträtt till riksdagen. En grundlag innehåller de viktigaste reglerna för hur landet styrs. Ett andra beslut behövdes och fattades 1921.

År 1921 hölls det första riksdagsvalet där kvinnor kunde både rösta och bli valda. Då valdes också de första kvinnorna in i riksdagen. Vissa begränsningar av rösträtten fanns fortfarande kvar och togs bort senare.

Skilj alltså på beslut och val: 1919 var ett viktigt beslutsår, medan 1921 var året då kvinnor för första gången deltog i ett riksdagsval.

Sverige under världskrigen

Första världskriget pågick 1914–1918. Andra världskriget pågick 1939–1945. Sverige förklarade sig neutralt under båda krigen. Neutralitet betyder att en stat inte deltar i ett krig på någon av de krigförande sidornas sida.

Sverige deltog inte som krigförande land, men påverkades ändå starkt. Det blev brist på mat, bränsle och andra varor. Staten använde ransonering: människor fick bara köpa bestämda mängder av vissa varor. Under första världskriget ledde bristen på mat till protester.

Under andra världskriget var Sveriges läge svårt. Tyskland ockuperade Danmark och Norge 1940, alltså tog kontroll över länderna med militärt våld. Finland deltog i krig mot Sovjetunionen.

Den svenska regeringen gjorde eftergifter för att försöka hålla landet utanför kriget. Sverige tillät bland annat vissa tyska militära transporter genom landet. Sverige tog också emot flyktingar, människor som tvingats lämna sina hem för att söka skydd. Att Sverige var neutralt betyder alltså inte att landet var isolerat eller att alla beslut saknade betydelse för kriget.

Folkhemmet och Saltsjöbadsavtalet

Per Albin Hansson var en socialdemokratisk politiker och statsminister under stora delar av 1930-talet och första halvan av 1940-talet. Han gjorde begreppet folkhemmet känt i den politiska debatten. Folkhemmet var en bild av ett samhälle där alla skulle höra till och känna trygghet, ungefär som i ett gemensamt hem.

Idén handlade bland annat om att minska stora sociala och ekonomiska skillnader. Samhället skulle ge stöd vid sjukdom, arbetslöshet och ålderdom. Under 1900-talet byggdes välfärden ut. Välfärd betyder här gemensamma tjänster och ekonomiska stöd, till exempel vård, skola och pensioner. Mycket betalades genom skatter.

Utbyggnaden skedde stegvis under många år. Flera politiska beslut och många människors arbete bidrog. Folkhemmet var alltså en politisk idé, inte namnet på en enda lag.

Saltsjöbadsavtalet slöts 1938 mellan LO, som samlade fackförbund för arbetare, och Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF. Avtalet gav regler för hur organisationerna skulle förhandla och hantera konflikter på arbetsmarknaden, alltså förhållandet mellan anställda och arbetsgivare.

Avtalet blev viktigt för den svenska modellen. Det innebär bland annat att fack och arbetsgivare tar stort ansvar för löner och arbetsvillkor genom förhandlingar. De skriver kollektivavtal, gemensamma avtal som gäller grupper av anställda. Staten beslutar samtidigt om lagar för arbetslivet.

Rekordåren och invandringen

Efter andra världskriget växte Sveriges ekonomi snabbt. Särskilt 1950- och 1960-talen och början av 1970-talet förknippas med rekordåren, en period med stark ekonomisk tillväxt. Tillväxt betyder att värdet av de varor och tjänster som produceras ökar.

Svenska fabriker hade klarat sig undan krigets förstörelse. Många länder behövde köpa varor när de byggdes upp igen. Sverige exporterade bland annat stål, maskiner och fordon. Export betyder försäljning till andra länder.

För många steg lönerna och bostäderna blev bättre. Fler hushåll fick råd med bil och hushållsmaskiner. Vården, skolan och omsorgen växte. Fler kvinnor började arbeta utanför hemmet. Under 1970-talet kom ekonomiska problem, bland annat i samband med kraftigt höjda oljepriser. Flera industrier fick svårare att konkurrera.

Företagen behövde länge fler anställda än de kunde hitta i Sverige. Därför kom människor från bland annat Finland, Italien, Grekland och Jugoslavien för att arbeta. Arbetskraftsinvandring betyder att människor flyttar till ett land för att arbeta.

Flyktinginvandring handlar i stället om människor som kommer för att söka skydd undan exempelvis krig eller förföljelse. Under senare årtionden kom flyktingar bland annat från Chile, Iran, det tidigare Jugoslavien och Syrien. Människor har också flyttat till Sverige för att leva med sin familj. Skälen till invandring har alltså varierat över tid.

EU, informationssamhället och Nato

Sverige blev medlem i Europeiska unionen, EU, 1995. EU är ett samarbete mellan europeiska länder om bland annat handel, miljö och gemensamma regler. Medlemskapet följde efter en folkomröstning 1994. En folkomröstning innebär att väljarna får säga ja eller nej till ett förslag eller välja mellan olika förslag.

Under slutet av 1900-talet blev datorer, internet och digital kommunikation allt viktigare. Sverige utvecklades till ett informationssamhälle. Det betyder att information, kunskap och digital teknik har stor betydelse för arbete och vardag. Många arbetar med tjänster, men industrin är fortfarande viktig.

Tekniken har förändrat hur människor handlar, studerar och har kontakt med myndigheter. Samtidigt behöver människor kunna bedöma om information är pålitlig. Alla har inte samma tillgång till teknik eller samma kunskaper om hur den används.

Globalisering betyder att länder och människor blir mer sammankopplade genom bland annat handel, resor, information och företag. Svenska företag kan ha kunder och tillverkning i flera länder. Händelser långt bort kan därför påverka jobb och priser i Sverige.

Sverige blev medlem i Nato den 7 mars 2024. Nato är en försvarsallians, ett samarbete där medlemsländerna har lovat att hjälpa varandra vid ett väpnat angrepp. Medlemskapet innebar att Sverige lämnade sin militära alliansfrihet, alltså politiken att stå utanför militära allianser. EU och Nato är olika organisationer med olika uppgifter.

Minnesregel

Rösträttens tre steg: 1909 fler män, 1919 beslut för kvinnor, 1921 kvinnor deltar i valet.

Viktiga ord

demokrati: Folkstyre, där folket påverkar hur landet styrs genom bland annat fria val.
industrialisering: Förändring där maskiner och fabriker får större betydelse för tillverkning och arbete.
emigration: Att människor flyttar från ett land för att bo i ett annat.
folkrörelse: En rörelse där många människor organiserar sig kring gemensamma idéer.
väckelserörelsen: Kristen rörelse som betonade personlig tro och större frihet från Svenska kyrkan.
nykterhetsrörelsen: Rörelse som arbetade för att minska alkoholens skador.
arbetarrörelsen: Rörelse som arbetade för bättre liv, arbetsvillkor och rättigheter för arbetare.
fackförening: Organisation som företräder anställda i frågor om exempelvis lön och arbetstid.
rösträtt: Rätten att rösta i ett val.
neutralitet: Att en stat inte deltar i ett krig på någon av de krigförande sidornas sida.
folkhemmet: Politisk idé om ett samhälle där alla hör till och får trygghet.
kollektivavtal: Gemensamt avtal mellan fack och arbetsgivare om villkor för grupper av anställda.
arbetskraftsinvandring: Att människor flyttar till ett land för att arbeta.
flyktinginvandring: Att människor kommer till ett land för att söka skydd undan exempelvis krig eller förföljelse.
globalisering: Att länder och människor blir mer sammankopplade genom exempelvis handel och information.
försvarsallians: Samarbete där länder lovar att hjälpa varandra vid ett väpnat angrepp.

Alla ord finns också i ordlistan.

Lätt att blanda ihop

Allmän rösträtt för män 1909 betydde inte att varje vuxen man fick rösta, eftersom vissa villkor fortfarande uteslöt människor.
Beslutet om kvinnors rösträtt kom 1919, men det första riksdagsvalet där kvinnor kunde rösta hölls 1921.
Sveriges neutralitet under världskrigen betydde inte att landet var opåverkat eller saknade kontakter med de krigförande länderna.
Folkhemmet var en politisk idé om gemenskap och trygghet, inte en enda lag.
EU och Nato är olika organisationer: Sverige gick med i EU 1995 och i Nato 2024.