Demokrati i Sverige – inför medborgarskapsprovet

Demokrati i Sverige inför ditt medborgarskapsprov

Demokrati betyder folkstyre. Makten ska komma från folket. Här får du läsa om demokrati i Sverige inför ditt medborgarskapsprov. Du får lära dig hur människor kan påverka och varför makten behöver tydliga gränser.

Sverige är främst en representativ demokrati. Det betyder att folket väljer personer som fattar politiska beslut åt dem. Dessa personer kallas förtroendevalda. De ska företräda väljarna, alltså de människor som har rätt att rösta.

Folket väljer bland annat ledamöter, alltså medlemmar, till riksdagen. Riksdagen är Sveriges parlament och beslutar om lagar. Politiska beslut fattas också i kommuner och regioner. En kommun ansvarar för lokala frågor, till exempel skolor. En region ansvarar bland annat för sjukvård.

Demokrati är mer än att rösta. Människor måste kunna diskutera samhällets problem, granska dem som har makt och föreslå förändringar. Granska betyder att undersöka något noga. Det ska också gå att byta ut politiker genom fredliga val.

Allmänna, fria och hemliga val

Demokratiska val ska vara allmänna, fria och hemliga. Allmänna val innebär att rösträtten omfattar alla som uppfyller lagens villkor. Rätten att rösta får inte bero på till exempel inkomst, utbildning eller kön. Rösträtt betyder rätten att delta i ett val.

Det finns ändå villkor för rösträtten. I riksdagsval måste du vara svensk medborgare och ha fyllt 18 år senast på valdagen. Du måste också vara eller någon gång ha varit folkbokförd i Sverige. Folkbokförd betyder att du är registrerad som boende här. Andra regler om medborgarskap gäller i val till kommuner och regioner.

Fria val betyder att du själv väljer vem du vill rösta på. Ingen får tvinga dig att rösta på ett visst parti. Ett politiskt parti är en organisation som vill påverka samhället och vinna stöd i val. Olika partier ska kunna delta och föra fram sina förslag.

Hemliga val betyder att du inte behöver visa eller berätta hur du röstar. Det skyddar dig mot press från andra. Du får själv berätta om ditt val om du vill.

Ordinarie val till riksdag, kommuner och regioner hålls vart fjärde år. Återkommande val gör att väljarna kan ge politiker fortsatt förtroende eller välja andra.

Yttrandefrihet och skydd för minoriteter

Yttrandefrihet är rätten att uttrycka tankar, åsikter och känslor. Du får till exempel kritisera regeringen och argumentera för en annan politik. Regeringen leder landet och ser till att riksdagens beslut genomförs. Kritik mot dem som styr är en viktig del av demokratin.

Tryckfrihet skyddar möjligheten att publicera information och åsikter i tryckt form, till exempel i tidningar. Fria medier kan undersöka hur politiker och myndigheter sköter sina uppgifter. En myndighet är en offentlig organisation som utför uppgifter enligt lagar och politiska beslut.

Yttrandefriheten har gränser i lagen. Den ger till exempel inte rätt att utsätta andra för olaga hot. Ett olaga hot är ett hot om brott som kan skapa allvarlig rädsla hos den som hotas. Att en åsikt väcker ilska är däremot inte i sig ett skäl att förbjuda den.

Majoritetsstyre betyder att det förslag som får stöd av den majoritet som krävs kan vinna en omröstning. En majoritet är vanligtvis mer än hälften. En minoritet är en mindre del av en grupp.

Majoriteten får inte bestämma vad som helst. Även de som förlorar en omröstning har rättigheter. De ska kunna fortsätta framföra sina åsikter och arbeta för förändring. Demokratin behöver både beslut och skydd för dem som tycker annorlunda.

Maktdelning, rättsstat och likhet inför lagen

Maktdelning innebär att makt fördelas mellan olika organ, så att inte en enda person eller grupp bestämmer allt. I Sverige har riksdagen, regeringen och domstolarna olika uppgifter. Riksdagen beslutar om lagar och kontrollerar regeringen. Regeringen styr landet. Domstolar avgör rättsliga frågor, till exempel om någon har begått ett brott.

Sverige har parlamentarism. Det betyder att regeringen måste ha stöd eller åtminstone accepteras av riksdagen. Riksdagen kan tvinga en regering att avgå. Riksdagen och regeringen är alltså inte helt skilda från varandra, utan har ett nära samband.

En rättsstat är ett samhälle där även de som har makt måste följa lagen. Myndigheter får inte fatta beslut hur som helst. Deras beslut måste ha stöd i reglerna. Många myndighetsbeslut kan överklagas. Att överklaga betyder att be om en ny prövning av ett beslut.

Domstolar ska vara oberoende när de dömer. Politiker får inte bestämma hur en domstol ska döma i ett enskilt fall.

Likhet inför lagen betyder att samma lagar gäller för alla. Pengar, politiska kontakter eller en viktig tjänst ska inte ge någon särskilda fördelar inför lagen. Lika fall ska behandlas lika.

Grundlagarna är Sveriges viktigaste lagar. De innehåller regler om hur landet styrs och skyddar centrala friheter och rättigheter. De är svårare att ändra än vanliga lagar.

Hot mot demokratin

Demokratin kan försvagas om människor hindras från att delta eller om makten missbrukas. Det finns flera olika hot. De kan påverka både människors möjligheter att fatta beslut och deras vilja att engagera sig.

Desinformation är falsk eller vilseledande information som sprids med avsikt att lura. Det kan till exempel vara ett påhittat påstående om hur röstningen går till. Alla felaktiga uppgifter är inte desinformation. Den som delar något kan också ha missförstått eller gjort ett misstag.

Källkritik betyder att undersöka var information kommer från och om den går att lita på. Kontrollera vem som står bakom ett påstående. Leta efter stöd hos flera källor och se när uppgiften publicerades. Att ett inlägg delas mycket bevisar inte att det är sant.

Våldsbejakande extremism innebär att stödja, uppmana till eller använda våld för att nå politiska eller religiösa mål. Det är något annat än att fredligt föreslå stora förändringar i samhället.

Hot mot förtroendevalda kan göra att de tystnar eller slutar med politik. Då kan väljarnas möjligheter att bli företrädda minska. Saklig eller hård kritik är däremot inte samma sak som hot.

Korruption innebär att någon missbrukar sin ställning för egen eller någon annans fördel. Ett exempel är att ta emot en muta, alltså en otillåten belöning, för att påverka ett beslut.

Påverka genom föreningar, samtal och demonstrationer

Du kan påverka samhället även mellan valen. Du behöver inte vara politiker för att delta. Många sätt att påverka är också öppna för den som inte har rösträtt.

Du kan kontakta en förtroendevald och berätta hur ett beslut påverkar dig. Du kan ställa frågor, lämna synpunkter eller föreslå en förändring. Politiker behöver lyssna på många olika intressen. Att du får framföra ett förslag betyder därför inte att förslaget kommer att genomföras.

En förening är en grupp människor som arbetar tillsammans kring ett intresse eller ett mål. I en förening kan ni samla kunskap, ordna möten och försöka påverka beslut. Det kan handla om allt från en tryggare närmiljö till bättre villkor för personer med funktionsnedsättning, alltså nedsatt fysisk eller psykisk förmåga. Du kan också gå med i ett politiskt parti.

En demonstration är en offentlig samling där människor uttrycker en åsikt. Fredliga demonstrationer ger människor möjlighet att visa stöd eller protestera tillsammans. Rätten att demonstrera innebär inte en rätt att hota andra eller använda våld.

Du kan även skriva en insändare, alltså en kort åsiktstext till en tidning, eller delta i diskussioner på nätet. Förklara vad du vill ändra och varför. Kontrollera fakta och skilj mellan sakuppgifter och egna åsikter.

Medborgarförslag och folkomröstningar

Ett medborgarförslag är ett förslag från en invånare till kommunens eller regionens fullmäktige. Fullmäktige är den valda grupp som fattar de viktigaste besluten i kommunen eller regionen. Ett förslag kan till exempel handla om en ny lekplats, om frågan hör till kommunens ansvar.

Kommuner och regioner väljer själva om de vill tillåta medborgarförslag. Där möjligheten finns kan den som är folkbokförd i kommunen eller i en kommun inom regionen lämna förslag. Det gäller även barn och personer som inte är svenska medborgare. Kontrollera vilka regler och arbetssätt som gäller där du bor.

En folkomröstning innebär att väljarna röstar direkt i en viss fråga. Det skiljer sig från ett vanligt val, där väljarna väljer företrädare. Folkomröstningar kan hållas i hela landet eller i en kommun eller region.

En folkomröstning kan vara rådgivande. Det betyder att resultatet ger vägledning, men inte i sig avgör det slutliga beslutet. Folkomröstningar i kommuner och regioner är alltid rådgivande. Politikerna har då kvar ansvaret för beslutet.

Riksdagen beslutar om nationella folkomröstningar. Det finns också särskilda regler om folkomröstning om grundlagsförslag. Därför är det fel att säga att alla svenska folkomröstningar alltid har samma verkan.

Val, föreningar, demonstrationer och förslag fyller olika funktioner. Tillsammans ger de människor flera vägar att delta i demokratin.

Viktiga ord

demokrati

Folkstyre: makten ska komma från folket.

representativ demokrati

Ett system där folket väljer personer som fattar politiska beslut åt dem.

förtroendevald

En person som har valts för att företräda andra och fatta beslut.

riksdagen

Sveriges parlament, som beslutar om lagar och kontrollerar regeringen.

yttrandefrihet

Rätten att uttrycka tankar, åsikter och känslor.

majoritet

Vanligtvis mer än hälften av en grupp eller av rösterna.

minoritet

En mindre del av en grupp, till exempel de som får färre röster.

maktdelning

Att makt fördelas mellan olika organ med olika uppgifter.

parlamentarism

Att regeringen måste ha stöd eller åtminstone accepteras av riksdagen.

rättsstat

Ett samhälle där alla, även de som har makt, måste följa lagen.

likhet inför lagen

Att samma lagar gäller för alla och att lika fall ska behandlas lika.

desinformation

Falsk eller vilseledande information som sprids för att lura.

våldsbejakande extremism

Att stödja, uppmana till eller använda våld för politiska eller religiösa mål.

korruption

Att missbruka sin ställning för egen eller någon annans fördel.

medborgarförslag

Ett förslag från en invånare till kommunens eller regionens fullmäktige.

folkomröstning

En omröstning där väljarna röstar direkt i en viss fråga.

Alla ord finns också i ordlistan.

Lätt att blanda ihop

• Majoritetsstyre betyder inte att majoriteten får bestämma vad som helst; minoriteter har också rättigheter.
• Hemliga val betyder inte att du är förbjuden att berätta hur du röstar, utan att du inte måste göra det.
• Yttrandefrihet skyddar rätten att kritisera politiker, men ger inte rätt att utsätta dem för olaga hot.
• Medborgarförslag kräver inte svenskt medborgarskap, men möjligheten måste finnas och du måste vara folkbokförd i området.
• En rådgivande folkomröstning ger vägledning, men resultatet avgör inte i sig det slutliga beslutet.