Vad betyder parlamentarism i Sverige?

Att kungen väljer vilka som ska sitta i regeringen

Att kommunerna måste godkänna statens budget

Att regeringen utser riksdagens ledamöter

Vilken uppgift har riksdagen?

Att leda arbetet i Regeringskansliet

Att utse de övriga ministrarna

Att besluta om enskilda personers skatt

Vad händer om 174 ledamöter röstar nej till talmannens förslag till statsminister?

Förslaget godkänns av riksdagen

Förslaget måste godkännas av kungen

Förslaget måste prövas av JO

Vad innebär det att regeringen verkställer riksdagens beslut?

Att regeringen ser till att besluten genomförs

Att regeringen kontrollerar hur ledamöterna röstar

Att regeringen ersätter besluten med egna lagar

Att regeringen skickar besluten till kungen för godkännande

Vilken uppgift har kungen som statschef?

Att föreslå statsminister för riksdagen

En minister vill bestämma hur Skatteverket ska besluta om en viss persons skatt. Vad gäller?

Ministern får inte styra beslutet i det enskilda ärendet

Ministern får bestämma om personen samtycker

Ministern får bestämma om beslutet gäller en liten summa

Ministern måste först be talmannen om lov

Varför kan EU ses som en fjärde nivå för beslut som påverkar Sverige?

Sverige deltar i gemensamma beslut inom vissa områden

EU beslutar om varje kommuns budget

EU utser Sveriges regering efter varje val

Svenska lagar beslutas enbart av EU

Vilken uppgift har konstitutionsutskottet, KU?

Att granska hur ministrarna sköter sina uppgifter

Kapitel 3 av 13 · Studiesida inför medborgarskapsprovet

Riksdag och regering – inför medborgarskapsprovet

Kort svar

Riksdagen beslutar om lagar, statens budget och statliga skatter. Regeringen styr landet och ser till att riksdagens beslut genomförs. Kommuner och regioner ansvarar för många frågor nära invånarna, och Sverige deltar också i beslut inom EU. Kungen är statschef men har ingen politisk makt.

Riksdag och regering inför ditt medborgarskapsprov

Inför Sveriges medborgarskapsprov behöver du förstå skillnaden mellan riksdag och regering. Riksdagen är Sveriges parlament, den församling som väljarna utser för att fatta beslut för landet. Regeringen leder arbetet med att styra Sverige. De har olika uppgifter, men deras arbete hänger ihop.

Sverige är en parlamentarisk demokrati. Demokrati betyder folkstyre. Väljarna påverkar bland annat genom att rösta i val. Parlamentarisk betyder att regeringen måste accepteras av riksdagen. En regering kan inte fortsätta om tillräckligt många i riksdagen röstar emot den.

Sverige är också en konstitutionell monarki. Monarki betyder att landet har en kung eller drottning som statschef. Statschefen är landets högsta representant. Konstitutionell betyder att landets grundlagar bestämmer hur landet ska styras. Grundlagarna är Sveriges viktigaste lagar.

I Sverige är kungen statschef. Han representerar landet, till exempel vid besök från andra länder. Han har ingen politisk makt och leder inte regeringen. Det är alltså inte kungen som bestämmer vilka lagar Sverige ska ha.

Kommun, region, stat och EU

Sverige styrs på tre nivåer: kommun, region och stat. En kommun ansvarar för ett lokalt område. En region omfattar ett större område med flera kommuner. Staten ansvarar för frågor som gäller hela landet.

Kommunerna ansvarar bland annat för förskola, skola, äldreomsorg, vatten och avfall.
Regionerna ansvarar främst för hälso- och sjukvård. De arbetar också med utvecklingen i sin del av landet.
Staten ansvarar bland annat för polis, domstolar och försvar. Riksdagen och regeringen finns på den statliga nivån.

Väljarna väljer politiker till kommunfullmäktige och regionfullmäktige. Det är de församlingar som fattar de viktigaste politiska besluten i kommunen och regionen. De beslutar bland annat om hur pengar ska användas inom sina ansvarsområden.

EU, Europeiska unionen, kan ses som en fjärde nivå. EU är ett samarbete mellan europeiska länder. Sverige är medlem och deltar i besluten. Länderna fattar gemensamma beslut inom vissa områden, till exempel handel och miljö.

Alla nivåer bestämmer alltså inte över samma saker. Vissa frågor kräver ändå samarbete. Staten beslutar till exempel om lagar för skolan, medan kommunerna ansvarar för att ordna kommunala skolor.

Riksdagen beslutar om lagar och pengar

Riksdagen har 349 ledamöter. En ledamot är en person som har valts till riksdagen. Ordinarie riksdagsval hålls vart fjärde år. Ledamöterna arbetar med frågor som gäller hela Sverige, även om de har valts från olika delar av landet.

Riksdagen har flera viktiga uppgifter:

Den stiftar lagar. Det betyder att den beslutar om nya lagar och ändrar eller tar bort gamla.
Den beslutar om statens budget. Budgeten är en plan för statens inkomster och utgifter.
Den beslutar om statliga skatter. Skatt är pengar som människor och företag betalar för att finansiera gemensamma uppgifter.
Den kontrollerar regeringens arbete.

Ett förslag till riksdagen från regeringen kallas proposition. Ett förslag från en eller flera riksdagsledamöter kallas motion. Förslagen behandlas vanligtvis först i ett utskott. Ett utskott är en mindre grupp ledamöter som arbetar med vissa frågor, till exempel utbildning.

Utskottet undersöker förslaget och lämnar ett förslag till beslut. Sedan röstar riksdagen. Regeringen kan alltså föreslå en ny lag, men det är riksdagen som beslutar om lagen. Kommuner och regioner beslutar om sina egna budgetar och skattesatser inom lagens ramar.

Talmannen och valet av statsminister

Talmannen leder riksdagens arbete och sammanträden, alltså möten. Riksdagen väljer talmannen. Talmannen ska vara opartisk i sin roll. Det betyder att talmannen inte ska gynna något parti när riksdagens arbete leds.

Talmannen har också en viktig uppgift när Sverige ska få en statsminister. Statsministern är regeringens chef. Talmannen samtalar med företrädare för riksdagens partier för att undersöka vem som kan accepteras som statsminister.

Talmannen föreslår en person som statsminister.
Riksdagen röstar om förslaget.
Förslaget godkänns om färre än 175 ledamöter röstar nej.

Det krävs alltså inte att fler än hälften röstar ja. Det avgörande är hur många som röstar nej. Om minst 175 ledamöter röstar emot förslaget godkänns det inte. Detta sätt att välja statsminister kallas negativ parlamentarism.

En ledamot kan också avstå, alltså varken rösta ja eller nej. Den rösten räknas inte som en nejröst. Därför kan en statsminister godkännas även om antalet jaröster är mindre än antalet nejröster. Talmannen lämnar förslaget, men det är riksdagens omröstning som avgör om personen godkänns.

Regeringen styr landet och genomför beslut

Regeringen består av statsministern och de andra statsråden. Statsråd kallas också ministrar. Statsministern utser de övriga ministrarna och leder regeringens arbete. Ministrarna ansvarar för olika frågor, till exempel utbildning eller ekonomi.

Regeringen styr landet och verkställer riksdagens beslut. Att verkställa betyder att se till att ett beslut genomförs. Regeringen lämnar också förslag till nya lagar och till statens budget. Den arbetar med Sveriges relationer till andra länder och företräder Sverige i många EU-frågor.

Regeringen får hjälp av Regeringskansliet. Där finns departement, som är avdelningar för olika politiska områden. De anställda tar bland annat fram underlag och förbereder regeringens beslut.

Regeringsbeslut fattas gemensamt av regeringen. En minister ansvarar för sitt område men bestämmer inte ensam över allt som hör dit. Regeringen måste följa lagarna och använda statens pengar enligt riksdagens beslut.

Ett exempel visar skillnaden: Regeringen kan föreslå mer pengar till försvaret i budgeten. Riksdagen beslutar sedan om pengarna. Därefter ansvarar regeringen för att beslutet genomförs. Att föreslå, besluta och genomföra är alltså olika steg.

Riksdagen granskar regeringen

Riksdagen ska kontrollera att regeringen sköter sitt arbete. Det kallas riksdagens kontrollmakt. Kontrollen är viktig eftersom regeringen måste kunna ställas till ansvar inför de folkvalda. Folkvalda är personer som väljarna har valt.

Riksdagsledamöter kan ställa frågor till ministrarna. På så sätt kan de kräva svar om regeringens beslut och planer. Frågorna och svaren gör det också lättare för allmänheten att följa regeringens arbete.

Konstitutionsutskottet, ofta kallat KU, är ett av riksdagens utskott. KU granskar hur ministrarna sköter sina uppgifter och hur regeringen hanterar ärenden. Utskottet kan till exempel undersöka om regeringen har följt reglerna när ett beslut fattades.

Riksdagen kan också besluta om en misstroendeförklaring. Det är ett formellt beslut om att riksdagen saknar förtroende för statsministern eller en annan minister. Minst 175 ledamöter måste rösta för misstroendeförklaringen.

En misstroendeförklaring kan tvinga en minister att lämna sitt uppdrag. Om den gäller statsministern berör den hela regeringen. Det finns särskilda regler om vad som händer efter omröstningen, bland annat om extra val. Ett extra val är ett val mellan de ordinarie valen.

Myndigheter och förbudet mot ministerstyre

En myndighet är en offentlig organisation som utför uppgifter enligt lagar och andra regler. Skatteverket och Polismyndigheten är exempel på statliga myndigheter. De flesta statliga myndigheter hör till regeringen. De utför mycket av det praktiska arbete som statens beslut leder till.

Den svenska förvaltningsmodellen beskriver hur regeringen och myndigheterna arbetar och delar ansvar. Förvaltning betyder här arbetet med att genomföra offentliga beslut och sköta gemensamma uppgifter. Myndigheterna är egna organisationer, skilda från departementen.

Regeringen kan ge myndigheter övergripande uppdrag och bestämma hur de ska använda sina pengar inom riksdagens beslut. Men regeringen får inte bestämma hur en myndighet ska besluta i ett enskilt ärende som gäller tillämpning av lag. Den får inte heller styra sådana ärenden där myndigheten utövar offentlig makt mot en person eller kommun.

Ministerstyre är förbjudet i Sverige. En enskild minister får inte ge bindande order till en myndighet. Regeringens styrning sker genom gemensamma beslut och måste hålla sig inom lagens gränser.

En minister får exempelvis inte kräva att Skatteverket beslutar om en viss persons skatt på ett visst sätt. Myndigheten ska följa reglerna, inte ministerns personliga önskemål.

JO granskar myndigheternas arbete

JO betyder Justitieombudsmannen. JO är riksdagens ombudsmän och väljs av riksdagen. En ombudsman är en person med uppdrag att bevaka andras rättigheter eller intressen. JO granskar att myndigheter och deras anställda följer lagar och andra regler.

Den som anser att en myndighet har behandlat någon fel kan göra en anmälan till JO. Det kan till exempel gälla att ett ärende tar orimligt lång tid. Det kan också gälla att en anställd på en myndighet har agerat på ett sätt som strider mot reglerna.

JO kan undersöka händelsen och rikta kritik mot myndigheten. JO väljer vilka anmälningar som ska utredas. En anmälan betyder därför inte att JO alltid gör en fullständig utredning.

JO kan inte ändra en myndighets beslut. Den som vill få ett beslut ändrat kan i stället behöva överklaga. Att överklaga betyder att begära att beslutet prövas av en högre instans, ofta en domstol. JO:s granskning och ett överklagande har alltså olika syften: granskningen kontrollerar hur myndigheten har arbetat, medan ett överklagande kan leda till ett ändrat beslut.

Minnesregel

Riksdagen beslutar och kontrollerar, regeringen styr och genomför, kungen representerar.

Viktiga ord

riksdagen: Sveriges parlament med 349 folkvalda ledamöter.
regeringen: Statsministern och de andra ministrarna som tillsammans styr landet.
kommun: Ett lokalt område med eget politiskt styre och ansvar för bland annat skola och äldreomsorg.
region: Ett större område med eget politiskt styre och ansvar främst för hälso- och sjukvård.
EU: Europeiska unionen, ett samarbete där Sverige och andra europeiska länder fattar vissa gemensamma beslut.
parlamentarism: Ett sätt att styra där regeringen måste accepteras av parlamentet.
konstitutionell monarki: Ett styrelseskick med kung eller drottning som statschef, där grundlagarna bestämmer hur landet styrs.
statschef: Landets högsta representant. I Sverige är kungen statschef utan politisk makt.
talman: Den som leder riksdagens arbete och föreslår vem som ska bli statsminister.
statsminister: Regeringens chef, som också utser de andra ministrarna.
statsråd: En medlem i regeringen, även kallad minister.
budget: En plan för inkomster och utgifter.
misstroendeförklaring: Riksdagens formella beslut att den saknar förtroende för statsministern eller en annan minister.
myndighet: En offentlig organisation som utför uppgifter enligt lagar och andra regler.
ministerstyre: När en enskild minister ger bindande order till en myndighet, vilket är förbjudet i Sverige.
JO: Riksdagens ombudsmän som granskar att myndigheter och deras anställda följer reglerna.

Alla ord finns också i ordlistan.

Lätt att blanda ihop

Regeringen kan föreslå lagar, men det är riksdagen som beslutar om dem.
En statsminister behöver inte få minst 175 jaröster, men förslaget faller om minst 175 ledamöter röstar nej.
Kungen är Sveriges statschef, men statsministern leder regeringen.
Myndigheter kan få övergripande uppdrag från regeringen, men en enskild minister får inte ge dem bindande order.
JO kan kritisera en myndighet, men JO kan inte ändra myndighetens beslut.