När hålls ordinarie val till riksdag, region och kommun?

Vart fjärde år, den första söndagen i juni.

Vart femte år, den andra söndagen i september.

Vart tredje år, den första söndagen i juni.

Vad krävs för att få rösta i riksdagsvalet?

Att du har fyllt 18 år senast på valdagen, är svensk medborgare och är eller har varit folkbokförd i Sverige.

Att du har fyllt 16 år, är svensk medborgare och är folkbokförd i Sverige.

Att du har fyllt 18 år och har varit folkbokförd i Sverige i tre år, oavsett medborgarskap.

Att du har fyllt 18 år, är medborgare i ett EU-land och är folkbokförd i Sverige.

En norsk medborgare är 25 år och har varit folkbokförd i en svensk kommun i ett år. Vad gäller i kommunvalet där?

Personen har rösträtt i kommunen.

Personen måste vänta tills tre års folkbokföring har gått.

Personen måste först bli svensk medborgare.

Personen måste ha fyllt 30 år för att få rösta.

En person är medborgare i ett land utanför EU och är inte norsk eller isländsk medborgare. Hur länge måste personen ha varit folkbokförd i Sverige för att uppfylla tidskravet i kommunvalet?

Tre år i följd före valdagen.

Ett år i följd före valdagen.

Fyra år i följd före valdagen.

Fem år i följd före valdagen.

Varför är valhemligheten viktig?

Den skyddar väljarens möjlighet att rösta utan att andra kontrollerar valet.

Den gör att bara partierna får veta hur varje person röstar.

Den gör att väljaren måste berätta sin röst för en myndighet.

Den hindrar väljaren från att frivilligt berätta vilket parti den valt.

Vad gäller för en förtidsröst?

Den har samma värde som en röst från valdagen.

Den räknas bara om valresultatet är jämnt.

Den har lägre värde än en röst från valdagen.

Den kan bara användas i kommunvalet.

Vad innebär det att personrösta?

Att markera en kandidat på partiets valsedel.

Att skriva sitt eget namn på röstkortet.

Att välja samma parti i alla tre svenska val.

Att rösta direkt på vem som ska bli statsminister.

Vad betyder det att ett val är proportionellt?

Att partiernas andel platser i huvudsak motsvarar deras andel röster.

Att alla partier får lika många platser.

Att det största partiet får alla platser.

Att varje kommun får lika många platser i riksdagen.

Vilken uppgift har politiska partier?

Att ta fram politiska förslag och presentera kandidater i val.

Att registrera var alla väljare bor.

Att bestämma hur varje väljare ska rösta.

Att kontrollera vilket parti varje väljare har valt.

Vilken beskrivning av skalan vänster–höger stämmer bäst?

Vänster betonar ofta mindre ekonomiska skillnader, medan höger ofta betonar privat ägande och företagande.

Vänster betonar ofta privat ägande, medan höger ofta betonar mindre ekonomiska skillnader genom skatter.

Skalan visar främst vilka partier som arbetar i kommuner och vilka som arbetar i riksdagen.

Skalan betyder att alla partier på samma sida har samma förslag i varje fråga.

Kapitel 4 av 13 · Studiesida inför medborgarskapsprovet

Val i Sverige – inför ditt medborgarskapsprov

Kort svar

Sverige har ordinarie val till riksdag, region och kommun vart fjärde år, den andra söndagen i september. Du måste ha fyllt 18 år senast på valdagen för att få rösta, men reglerna om medborgarskap skiljer sig mellan valen. Valet är hemligt, och du kan rösta i förväg. Valet till Europaparlamentet hålls vart femte år.

Val i Sverige: kunskap inför medborgarskapsprov

Den här sidan handlar om val i Sverige inför ditt medborgarskapsprov. Du får lära dig när valen hålls, vem som får rösta och hur partier fungerar.

Sverige är en demokrati. Det betyder att folket har rätt att påverka hur landet styrs. I val väljer väljarna representanter, alltså personer som fattar politiska beslut åt dem. De flesta representanter tillhör ett parti. Ett parti är en organisation med idéer om hur samhället ska utvecklas.

Ordinarie val till riksdag, region och kommun hålls vart fjärde år, den andra söndagen i september. Ordinarie betyder här de val som följer den vanliga tidsplanen. Det senaste ordinarie valet var 2026. Nästa är 2030.

Att rösta är frivilligt. Den som har rösträtt väljer själv om den vill använda den. Rösträtt betyder rätten att rösta i ett val. Genom att rösta kan väljaren påverka vilka partier och personer som får fatta beslut.

Tre val samma dag – olika beslut

På den ordinarie valdagen hålls tre olika val. De gäller beslut för hela Sverige, för regionen och för kommunen. Du lämnar en egen röst i varje val där du har rösträtt.

Riksdagsvalet: Du väljer till riksdagen, Sveriges parlament. Riksdagen beslutar om lagar och statens budget, alltså planen för statens inkomster och utgifter.
Regionvalet: Du väljer till regionfullmäktige, regionens högsta beslutande församling. Regionen ansvarar bland annat för hälso- och sjukvård.
Kommunvalet: Du väljer till kommunfullmäktige, kommunens högsta beslutande församling. Kommunen ansvarar bland annat för skolor, äldreomsorg och vatten.

Du behöver inte rösta på samma parti i alla tre valen. Du kan till exempel föredra ett partis förslag för sjukvården och ett annat partis förslag för skolan. Varje röst räknas i det val som den gäller.

Du väljer inte statsminister direkt i riksdagsvalet. Statsministern är regeringens chef. Valresultatet påverkar vilken regering som kan bildas, men riksdagen tar ställning till ett förslag om statsminister. Det är alltså skillnad mellan att välja riksdag och att utse en regering.

Vem har rösträtt?

För att få rösta måste du ha fyllt 18 år senast på valdagen. Den som fyller 18 just den dagen uppfyller ålderskravet. Reglerna om medborgarskap och var du bor skiljer sig däremot mellan valen.

Rösträtt till riksdagen

Du måste vara svensk medborgare och vara eller någon gång ha varit folkbokförd i Sverige. Folkbokföring är samhällets registrering av bland annat var människor bor. En svensk medborgare som bor utomlands kan därför ha rösträtt till riksdagen. En person utan svenskt medborgarskap får inte rösta i riksdagsvalet, även om personen har bott länge i Sverige.

Rösträtt till kommun och region

Du måste vara folkbokförd i kommunen eller regionen där valet gäller. Utöver ålderskravet gäller följande regler:

Svenska medborgare har rösträtt.
Medborgare i andra EU-länder samt Norge och Island har rösträtt utan krav på tre års folkbokföring.
Andra personer måste ha varit folkbokförda i Sverige i tre år i följd före valdagen. Det betyder tre år utan avbrott.

EU betyder Europeiska unionen, ett samarbete mellan europeiska länder. Norge och Island är inte med i EU, men omfattas ändå av den särskilda regeln ovan.

Du kan alltså få rösta i kommun- och regionvalet utan att få rösta i riksdagsvalet. Din rösträtt behöver bedömas för varje val.

Valhemlighet och fria val

Valhemlighet betyder att du har rätt att hålla din röst hemlig. Du behöver inte berätta för en myndighet, arbetsgivare eller familjemedlem vilket parti du röstar på. Du får berätta om du vill, men valet är ditt.

I vallokalen, platsen där du röstar på valdagen, finns skydd mot insyn. Du ska kunna välja valsedel utan att andra ser. En valsedel är det papper som du använder för att lämna din röst. Du gör också i ordning rösten bakom en valskärm, en skärm som skyddar mot insyn.

Valhemligheten gör det lättare att rösta fritt. Ingen ska kunna kräva att få kontrollera din röst. Hot och tvång hör inte hemma i ett fritt val. Du ska själv kunna välja utifrån dina egna åsikter.

Den som behöver hjälp med röstningen kan få det. Hjälpen ska göra det möjligt att lämna den egna rösten, inte låta någon annan bestämma valet. Fråga en röstmottagare, alltså en person som arbetar med att ta emot röster, om du behöver stöd.

Förtidsröstning och personval

Du behöver inte vänta till valdagen för att rösta. Förtidsröstning betyder att du röstar före valdagen. Det sker i särskilda lokaler för förtidsröstning. Det kan passa om du arbetar, reser eller har svårt att komma till vallokalen på valdagen.

En förtidsröst har samma värde som en röst som lämnas på valdagen. Skillnaden är när och var du lämnar den, inte hur mycket den räknas. Följ informationen om hur du ska visa vem du är och vilka handlingar du behöver ta med.

Inför valet får den som har rösträtt ett röstkort. Det är information om vilka val du får rösta i och vilken vallokal du tillhör. Röstkortet är inte en valsedel. Det visar alltså inte vilket parti du väljer.

Du röstar på ett parti, men du kan också göra ett personval. Det betyder att du markerar en kandidat, alltså en person som vill bli vald, på partiets valsedel. Du får markera en kandidat. Personröster kan påverka vilka av partiets kandidater som blir valda.

Personval är frivilligt. Om du inte markerar någon kandidat räknas rösten ändå som en röst på partiet.

Hur röster blir platser i riksdagen

Riksdagen har 349 platser. En plats kallas ett mandat. Den som har en plats i riksdagen kallas riksdagsledamot. Efter valet fördelas mandaten mellan partierna utifrån valresultatet.

Sverige har proportionella val. Det betyder att andelen platser i huvudsak ska motsvara andelen röster. Ett parti med fler röster får därför vanligtvis fler platser än ett parti med färre röster. Men det finns också gränser för vilka partier som får vara med i fördelningen.

Huvudregeln är att ett parti måste få minst fyra procent av rösterna i hela Sverige för att få mandat i riksdagen. Det kallas fyraprocentsspärren. En spärr är här en lägsta gräns.

Det finns ett undantag. Ett parti som får minst tolv procent i en valkrets kan delta i fördelningen av fasta mandat där. En valkrets är ett geografiskt område som används vid val. Fasta mandat är platser som redan före valet hör till en viss valkrets.

Fyraprocentsspärren är alltså huvudregeln för riksdagsvalet. Den ska inte blandas ihop med reglerna för kommun- och regionval. Där gäller andra gränser.

Partiernas roll och skalan vänster–höger

Partier samlar människor som vill påverka samhället åt liknande håll. De tar fram politiska förslag och presenterar kandidater i val. Mellan valen arbetar deras valda representanter med beslut och följer upp hur besluten genomförs. Partier behöver ofta samarbeta för att få tillräckligt stöd för sina förslag.

Partiernas grundläggande idéer kallas ideologier. En ideologi beskriver hur samhället bör fungera och vilka värden som är viktiga. Ett parti kan hämta idéer från flera ideologier. Partiernas förslag kan också förändras med tiden.

Vänster–höger är en skala som ofta används för att beskriva skillnader mellan partier. Den handlar särskilt om ekonomi, skatter och ansvarsfördelningen mellan samhället och enskilda människor.

Vänster: Betonar ofta mindre ekonomiska skillnader och ett stort gemensamt ansvar. Skatter används för att betala exempelvis vård, skola och stöd.
Höger: Betonar ofta privat ägande, företagande och människors eget ansvar. Lägre skatter och större utrymme för privata alternativ är vanliga förslag.

Detta är en förenklad bild. Alla partier på samma sida tycker inte lika. Miljö, migration och personliga friheter är exempel på frågor där vänster–höger inte förklarar alla skillnader.

För att jämföra partier kan du läsa deras förslag i samma fråga. Skilj mellan vad partiet vill göra och hur det vill betala för förslaget.

EU-valet hålls vart femte år

Valet till Europaparlamentet hålls vart femte år. Europaparlamentet är EU:s folkvalda församling. Där arbetar ledamöter som väljarna i EU-länderna har valt. Sverige är ett av länderna som väljer ledamöter.

Europaparlamentet beslutar om många av EU:s lagar tillsammans med Europeiska unionens råd. I rådet möts ministrar från medlemsländernas regeringar. EU:s beslut kan till exempel handla om miljö, handel och rättigheter för människor som köper varor och tjänster.

Det senaste EU-valet hölls 2024 och nästa hålls 2029. EU-valet följer alltså en annan tidsplan än de svenska valen till riksdag, region och kommun. Det är inte ett fjärde val som alltid hålls på samma dag som dessa tre.

Även i EU-valet väljer du ett parti och kan personrösta på en kandidat. Men rösten gäller platser i Europaparlamentet, inte i Sveriges riksdag. Kom därför ihåg både skillnaden i tid och skillnaden mellan de församlingar som väljs.

Minnesregel

3–4–5: tre svenska val samma dag, vart fjärde år; EU-val vart femte år.

Viktiga ord

demokrati: Ett sätt att styra där folket har rätt att påverka, bland annat genom fria val.
rösträtt: Rätten att rösta i ett val.
riksdagen: Sveriges parlament, som beslutar om lagar och statens budget.
regionfullmäktige: Regionens högsta beslutande församling, som väljs av väljarna.
kommunfullmäktige: Kommunens högsta beslutande församling, som väljs av väljarna.
folkbokföring: Samhällets registrering av bland annat var människor bor.
valhemlighet: Rätten att hålla hemligt hur du röstar.
valsedel: Papperet som du använder för att lämna din röst.
röstkort: Information om vilka val du får rösta i och vilken vallokal du tillhör.
förtidsröstning: Att rösta före valdagen.
personval: Att markera en kandidat på partiets valsedel.
mandat: En plats i exempelvis riksdagen.
fyraprocentsspärren: Huvudregeln att ett parti behöver minst fyra procent av rösterna i hela landet för att få mandat i riksdagen.
valkrets: Ett geografiskt område som används vid val.
ideologi: Grundläggande idéer om hur samhället bör fungera.
Europaparlamentet: EU:s folkvalda församling, med ledamöter som väljs vart femte år.

Alla ord finns också i ordlistan.

Lätt att blanda ihop

Du måste inte rösta på samma parti i riksdagsvalet, regionvalet och kommunvalet.
Svenskt medborgarskap krävs för riksdagsvalet, men personer utan svenskt medborgarskap kan ha rösträtt i kommun- och regionval.
Röstkortet visar din rösträtt och din vallokal, medan valsedeln används för själva rösten.
En förtidsröst har samma värde som en röst som lämnas på valdagen.
Väljarna väljer riksdagen, inte statsministern direkt.