Religion och religionsfrihet – inför medborgarskapsprovet

Religionsfrihet i Sverige inför medborgarskapsprov

Här läser du om religionsfrihet i Sverige inför ett medborgarskapsprov. Religionsfrihet betyder att människor får välja sin tro. Du får ha en religion, byta religion eller välja att inte ha någon religion. Du får också utöva din religion, till exempel genom att be eller delta i en gudstjänst. En gudstjänst är en samling där människor ber och visar sin tro tillsammans.

Religionsfriheten har skydd i grundlag. En grundlag innehåller viktiga regler för hur Sverige ska fungera. Grundlagar är svårare att ändra än vanliga lagar. Skyddet gäller alltså inte bara sådant som en regering för tillfället tycker är viktigt.

Friheten gäller både när du är ensam och när du är tillsammans med andra. Du får tillhöra ett trossamfund, alltså en organiserad religiös gemenskap. Du får också lämna ett trossamfund. Ingen myndighet får tvinga dig att ha en religiös tro. En myndighet är en offentlig organisation som arbetar med uppgifter som politiker har beslutat om.

Religionsfrihet betyder också frihet att inte tro. Staten ska inte kräva att du är religiös. Samtidigt ger en religiös övertygelse inte rätt att bryta mot svensk lag. Det är skillnad mellan att ha en tro och att utföra en handling som är förbjuden.

Vad betyder det att Sverige är en sekulär stat?

Sverige är en sekulär stat. Det betyder att staten inte styrs av en religion eller av religiösa ledare. Beslut om landets lagar fattas genom det demokratiska systemet. Demokrati betyder folkstyre: folket påverkar bland annat genom att rösta i val. Riksdagen, Sveriges parlament, beslutar om lagarna.

Stat och religion har alltså olika roller. Religiösa grupper får ha regler för sin tro och sina religiösa handlingar. Men sådana regler blir inte automatiskt lagar för hela landet. En religiös ledare kan inte ersätta riksdagens beslut med egna regler.

Att staten är sekulär betyder inte att alla invånare är utan religion. En människa kan vara djupt troende och samtidigt leva i en sekulär stat. Religiösa människor får delta i politiken, rösta och föra fram sina åsikter. De har samma rätt att delta i samhället som andra.

Myndigheter ska vara sakliga och opartiska. Det betyder att deras beslut ska bygga på relevanta fakta och lagar, inte på att de föredrar en viss tro. Du ska till exempel inte behöva tillhöra en viss religion för att få ett ärende prövat av en myndighet. En sekulär stat är inte samma sak som ett samhälle utan religion.

Kristendomens historia och Svenska kyrkan

Kristendomen har haft en stor roll i Sveriges historia. Under lång tid påverkade kyrkan människors vardag, utbildning och syn på rätt och fel. Kyrkan var också en viktig plats där människor möttes och fick information. Flera svenska högtider har en kristen bakgrund, till exempel jul och påsk.

Under medeltiden tillhörde den svenska kyrkan den katolska kyrkan. Medeltiden är namnet på en historisk period före 1500-talet. På 1500-talet skedde reformationen. Det var en stor förändring av kristna kyrkor i Europa. I Sverige började förändringen under Gustav Vasas tid som kung. År 1593 slogs det fast att kyrkan skulle följa den lutherska läran.

Efter reformationen blev den svenska kyrkan luthersk. Luthersk kristendom bygger på den kristna lära som Martin Luther formade. Luther var en person som kritiserade delar av den katolska kyrkans lära och organisation. Den lutherska kyrkan fick en nära koppling till den svenska staten.

Svenska kyrkan skildes från staten år 2000. Därmed ändrades den tidigare ordningen med en statskyrka, alltså en kyrka som var knuten till staten. Svenska kyrkan finns kvar som trossamfund. Den har fortfarande en särskild ställning genom en egen lag. Separationen, det vill säga att kyrkan och staten skildes åt, tog alltså inte bort alla juridiska band. Du behöver inte tillhöra Svenska kyrkan för att vara svensk medborgare.

Ett land med många religioner och människor utan tro

Sverige är ett mångreligiöst land. Det betyder att flera religioner finns i samma land. Här finns bland annat kristendom, islam, judendom och buddism. Det finns också människor som inte har någon religiös tro. Människors olika bakgrund och sätt att tänka är en del av samhällets mångfald, alltså dess variation.

Kristendomen har flera inriktningar, det vill säga olika sätt att förstå och utöva samma religion. Svenska kyrkan är luthersk. Katolicism är en annan kristen inriktning, där påven har rollen som kyrkans högsta ledare. Ortodox kristendom består av flera kyrkor med gamla kristna traditioner. Både katolska och ortodoxa kristna lever i Sverige.

Den som följer islam kallas muslim. Judendom är både en religion och en del av det judiska folkets historia och traditioner. En person kan därför ha en judisk identitet utan att själv utöva religionen. Buddismen bygger på Buddhas lära och har flera olika inriktningar.

Ateism betyder att inte tro på någon gud. Ateism är inte en religion. En person kan också vara osäker på om någon gud finns, eller helt enkelt inte tänka så mycket på religion.

Alla människor inom en religion lever inte på samma sätt. Vissa följer många religiösa traditioner. Andra deltar bara vid särskilda högtider. Du kan inte veta vad en person tror enbart genom personens namn eller bakgrund.

Religion i skolan: kunskap utan krav på tro

Elever i svenska skolor får undervisning om religion. De får lära sig om olika religioner och livsåskådningar. En livsåskådning är ett sätt att tänka om livet och vad som är viktigt. Den kan vara religiös, men behöver inte vara det. Ateism kan ingå i en livsåskådning utan religion.

Undervisningen ska ge kunskap, inte få eleverna att börja tro. Att läsa om en bön är därför inte samma sak som att själv be. En lärare kan förklara vad en religiös högtid betyder utan att be eleverna att fira den som troende.

Utbildningen i offentliga skolor, till exempel kommunala skolor, ska vara utan religiösa inslag som syftar till att utöva en tro. Skolan får alltså inte kräva att eleverna deltar i bön eller andra religiösa handlingar. Det hindrar inte undervisning om religioners historia, texter och traditioner.

Även i fristående skolor ska själva undervisningen vara utan religiös påverkan som syftar till att eleverna ska tro. En fristående skola drivs av någon annan än staten eller kommunen. Vissa fristående skolor har en religiös inriktning. Där kan religiösa inslag finnas utanför undervisningen, men deltagandet ska vara frivilligt.

Elever får ha en egen tro eller sakna tro. Skolan ska skilja mellan att lära sig om religion och att utöva religion.

Svensk lag gäller före religiösa regler

En religion kan ha regler om mat, kläder, familjeliv och religiösa handlingar. Människor kan välja att följa sådana regler som en del av sin tro. Men religiösa regler kan inte ersätta svensk lag. Om en religiös regel strider mot lagen är det lagen som gäller.

Det betyder till exempel att våld och hot inte blir tillåtna för att någon hänvisar till religion. Ingen får heller tvinga någon att gifta sig. En person kan inte slippa ansvar för ett brott genom att säga att handlingen var religiös. Ett brott är en handling som är förbjuden enligt lag och kan leda till straff.

Religionsfriheten skyddar människors tro. Den ger däremot inte ett allmänt undantag från lagarna för alla handlingar som någon kopplar till sin tro. Det är viktigt att hålla isär dessa två saker. Regler om exempelvis säkerhet kan behöva följas även när en aktivitet har religiös betydelse.

Staten ska samtidigt respektera religionsfriheten när den fattar beslut. En myndighet får inte behandla människor sämre bara för att den ogillar deras religion. Lagarna skyddar både friheten att tro och andra människors rättigheter. Religion får alltså inte användas som ett skäl för att ta ifrån någon annan det skydd som lagen ger.

Religionsfrihet i vardagen – det viktigaste att förstå

Religionsfriheten märks i vanliga situationer. En person väljer att besöka en moské, en plats där muslimer bland annat samlas för bön. En annan går till en kyrka. En tredje deltar inte i någon religiös verksamhet. Alla tre val ryms inom religionsfriheten.

En vuxen person kan lämna familjens religion och välja en annan tro. Personen kan också välja att inte tro alls. Familjen får ha egna åsikter om valet, men hot eller våld är inte tillåtet. Rätten att välja religion tillhör den enskilda människan, inte familjen.

Det är också viktigt att skilja mellan respekt för människor och krav på att hålla med dem. Yttrandefrihet betyder frihet att uttrycka tankar och åsikter. Den innebär bland annat att man får diskutera och kritisera religiösa idéer. Även yttrandefriheten har gränser i lag, till exempel för vissa hot.

Inför provet kan du hålla isär tre frågor: Vad får individen välja? Hur styrs staten? Vilken roll har religion haft i historien? Individen får välja sin tro. Staten är sekulär. Kristendomen har haft en stark historisk roll. Dessa tre fakta kan vara sanna samtidigt. Religionsfrihet handlar inte om att alla ska tänka lika, utan om att människor får göra olika val inom lagens ramar.

Viktiga ord

religionsfrihet

Rätten att ha, byta och utöva en religion eller att inte tro.

grundlag

En lag med viktiga regler för hur landet ska fungera, som är svårare att ändra än vanliga lagar.

sekulär stat

En stat som inte styrs av en religion eller av religiösa ledare.

trossamfund

En organiserad gemenskap för människor med en religiös tro.

myndighet

En offentlig organisation som arbetar med uppgifter som politiker har beslutat om.

riksdagen

Sveriges parlament, som beslutar om landets lagar.

reformationen

Förändringen av kristna kyrkor på 1500-talet, då den svenska kyrkan blev luthersk.

luthersk kristendom

En kristen inriktning som bygger på Martin Luthers lära.

statskyrka

En kyrka som är knuten till staten.

mångreligiöst land

Ett land där det finns flera religioner.

katolicism

En kristen inriktning där påven är kyrkans högsta ledare.

ortodox kristendom

En kristen inriktning med flera kyrkor och gamla kristna traditioner.

ateism

Att inte tro på någon gud.

livsåskådning

Ett sätt att tänka om livet och vad som är viktigt, med eller utan religion.

fristående skola

En skola som drivs av någon annan än staten eller kommunen.

yttrandefrihet

Friheten att uttrycka tankar och åsikter, med de gränser som finns i lag.

Alla ord finns också i ordlistan.

Lätt att blanda ihop

• Att Sverige är en sekulär stat betyder inte att invånarna måste vara utan religion.
• Religionsfrihet gäller också den som byter religion eller väljer att inte tro.
• Svenska kyrkan finns kvar som trossamfund även om den skildes från staten år 2000.
• Undervisning om religion är inte samma sak som att elever ska delta i religiösa handlingar.
• Religiösa regler ger inte rätt att göra något som svensk lag förbjuder.