Vilken tradition hör särskilt ihop med valborgsmässoafton den 30 april?

Att samlas vid en stor eld och lyssna på körsång.

Att resa en stång klädd med löv och blommor.

Att tända det första adventsljuset.

Varför hålls ofta demonstrationer på första maj?

Dagen är arbetarrörelsens internationella högtidsdag.

Dagen firar att Gustav Vasa valdes till kung.

Dagen markerar att den kristna fastan börjar.

Dagen är till för att minnas personer som har dött.

Vilka två historiska händelser knyts till Sveriges nationaldag den 6 juni?

Gustav Vasa valdes till kung 1523 och en regeringsform antogs 1809.

Gustav Vasa valdes till kung 1809 och en regeringsform antogs 2005.

Gustav Vasa valdes till kung 1523 och en regeringsform antogs 2005.

Gustav Vasa valdes till kung 1809 och en regeringsform antogs 1523.

När är midsommarafton?

En lördag mellan den 20 och 26 juni.

Vilket påstående om Alla helgons dag är rätt?

Den är en lördag mellan den 31 oktober och 6 november.

Den är den första söndagen i november.

Vilket påstående om jul och ledighet är rätt?

Juldagen och annandag jul är helgdagar, men julafton är det inte.

Julafton är en allmän helgdag, men juldagen är det inte.

Alla som arbetar har enligt lag ledigt på julafton.

Julafton, juldagen och annandag jul är vanliga vardagar enligt lag.

Vad menas vanligen med att fika?

Att ta en paus med något att dricka och ibland något att äta.

Att äta en stor måltid med flera julrätter.

Att avstå från viss mat under en religiös period.

Att samlas till en fest där man äter kräftor.

Vilket exempel följer allemansrättens ansvar att inte störa eller skada?

Att plocka vilda bär som inte är skyddade och ta med sitt skräp hem.

Att gå nära någons bostad för att hitta en bättre rastplats.

Att gå över ett odlat fält även om grödorna skadas.

Att lämna skräp i skogen om det inte syns från stigen.

Kapitel 13 av 13 · Studiesida inför medborgarskapsprovet

Svenska högtider – inför medborgarskapsprovet

Kort svar

Svenska högtider har olika bakgrund. Några kommer från kristendomen, medan andra hör ihop med årstider, historia eller politik. Viktiga datum är bland annat nationaldagen den 6 juni, Lucia den 13 december och julafton den 24 december. En högtid betyder inte alltid att alla är lediga.

Svenska högtider inför medborgarskapsprov

Här kan du läsa om svenska högtider inför medborgarskapsprov och lära dig årets viktigaste datum. En högtid är en särskild tid eller dag som människor firar eller uppmärksammar. En tradition är något som människor brukar göra och föra vidare till andra. Traditioner kan förändras med tiden.

Många högtider i Sverige har bakgrund i kristendomen, en religion med Jesus som central person. I dag firar också många som inte är kristna exempelvis jul och påsk. Andra högtider handlar om årstider, Sveriges historia eller människors rättigheter. Alla firar inte samma saker eller på samma sätt.

En helgdag är en särskild dag som räknas som helg enligt lag. Helgdagar kallas ofta röda dagar eftersom de brukar vara röda i kalendern. Många är lediga då, men inte alla. Personal inom exempelvis vård och kollektivtrafik kan behöva arbeta.

En afton är i många högtiders namn dagen före själva högtidsdagen. Julafton, nyårsafton och midsommarafton är inte allmänna helgdagar enligt lag. Många är ändå lediga genom avtal på arbetsplatsen. Därför behöver du skilja mellan en dag då många firar och en dag som är helgdag.

Vinter och vår: nyår, trettondagen och påsk

Nyårsafton är den 31 december. Då firar många att året tar slut. Man kan äta tillsammans och räkna ner till klockan tolv på natten. Nyårsdagen är den 1 januari och är en helgdag. Nyårsafton och nyårsdagen ligger alltså i två olika år.

Trettondedag jul, ofta kallad trettondagen, är den 6 januari. Dagen är en helgdag. I svensk kristen tradition förknippas den med de vise männens besök hos Jesusbarnet. Trettondagen har samma datum varje år.

Fettisdagen infaller på en tisdag, 47 dagar före påskdagen. Därför ändras datumet mellan olika år. Dagen hör historiskt ihop med tiden före den kristna fastan. Att fasta betyder att under en tid avstå från mat eller viss sorts mat. På fettisdagen äter många semlor. En vanlig semla är en vetebulle med kardemumma, mandelmassa och vispad grädde. Semlor säljs även andra dagar.

Påsken har olika datum olika år. Påskdagen är alltid en söndag i mars eller april. Inom kristendomen handlar påsken om Jesus död och uppståndelse, alltså tron att han blev levande igen.

Långfredagen kommer före påskdagen. Påskafton är lördagen däremellan, och annandag påsk är måndagen efter påskdagen. Långfredagen, påskdagen och annandag påsk är helgdagar. Vanliga påsktraditioner är att äta ägg och godis. En del dekorerar med påskris, kvistar som ofta får färgglada fjädrar. Barn kan klä ut sig till påskkärringar, figurer som liknar häxor.

Valborg, första maj och nationaldagen

Valborgsmässoafton är den 30 april. Den kallas ofta bara valborg. På många platser samlas människor vid en stor eld. Körsång, där flera personer sjunger tillsammans, är också vanligt. Firandet förknippas med att våren kommer. Valborgsmässoafton är inte en allmän helgdag.

Första maj är den 1 maj och är en helgdag. Det är arbetarrörelsens internationella högtidsdag. Arbetarrörelsen består av organisationer som arbetar för arbetstagares rättigheter och villkor. En arbetstagare är en person som är anställd. På första maj hålls ofta politiska tal och demonstrationer. En demonstration är en samling där människor offentligt visar vad de tycker i en fråga.

Sveriges nationaldag är den 6 juni. Den har varit en helgdag sedan 2005. Datumet knyts till två händelser i Sveriges historia:

Gustav Vasa valdes till kung den 6 juni 1523.
En ny regeringsform antogs den 6 juni 1809. En regeringsform är en grundlag med regler för hur landet ska styras.

På nationaldagen ordnas bland annat firanden med svenska flaggor, musik och tal. Vissa kommuner välkomnar nya svenska medborgare med en ceremoni, en ordnad högtidlig samling. Hur dagen firas varierar mellan olika platser och människor.

Sommar: midsommar och kräftskivor

Midsommarafton är alltid en fredag mellan den 19 och 25 juni. Midsommardagen är lördagen efter, mellan den 20 och 26 juni. Midsommardagen är en helgdag. Det stora firandet sker ofta på midsommarafton, även om aftonen inte är en allmän helgdag.

Midsommar hör ihop med sommaren och de ljusa nätterna. Många träffar familj eller vänner. En vanlig tradition är att resa en midsommarstång, en stång klädd med löv och blommor. Både barn och vuxna kan dansa runt den. En del gör blomsterkransar att bära på huvudet.

Vanlig midsommarmat är sill, färskpotatis och jordgubbar. Sill är en fisk som ofta serveras i en blandning med exempelvis ättika och kryddor. Färskpotatis är potatis som skördas tidigt. Maten och sättet att fira kan skilja sig mellan familjer.

En kräftskiva är en fest där man äter kräftor. Sådana fester är vanliga under sensommaren, särskilt i augusti. Kräftor är skaldjur som lever i vatten. Pappershattar, lyktor och sång hör ofta till festen. Kräftskivor har inget gemensamt bestämt datum och är inte helgdagar. Man kan ordna en kräftskiva hemma, med vänner eller genom en förening.

Höst och december: Alla helgons dag och Lucia

Alla helgons dag är en lördag mellan den 31 oktober och 6 november. Den är en helgdag. Under den här helgen minns många personer som har dött. Det är vanligt att besöka en kyrkogård och tända ljus på gravar. En kyrkogård är en plats där döda människor är begravda. Även människor som inte är religiösa kan delta i traditionen.

Alla helgons dag är inte samma dag som halloween. Halloween hör till den 31 oktober och förknippas ofta med utklädning och pumpor. Alla helgons dag följer däremot regeln om en lördag. Vissa år har dagarna samma datum, men oftast inte.

Lucia firas den 13 december. Dagen är inte en allmän helgdag. Ett luciatåg är en grupp som går tillsammans och sjunger särskilda sånger. Lucia går ofta först med ljus i en krona på huvudet. Andra deltagare kan vara tärnor och stjärngossar, ofta i vita kläder. Det kan också finnas tomtar och pepparkaksfigurer.

Lucia firas bland annat i skolor, på arbetsplatser och i kyrkor. Lussekatter, bullar med saffran, och pepparkakor är vanliga. Firandet förknippas med ljus under den mörka delen av året.

Advent och jul

Advent är tiden med de fyra söndagarna före juldagen. Ordet betyder ankomst och hör i kristen tradition ihop med väntan på Jesus födelse. Första advent har olika datum olika år. Många tänder ett ljus första söndagen, två nästa söndag och fortsätter tills alla fyra ljusen är tända.

Adventsstjärnor och elektriska ljusstakar syns i många fönster. En del använder en adventskalender med luckor från den 1 till den 24 december. Traditionerna kan vara både religiösa och ett sätt att göra hemmet ljust under vintern.

Julafton är den 24 december. I Sverige sker mycket av julfirandet då. Många äter tillsammans och ger varandra julklappar, alltså presenter. Julgran och jultomte är vanliga delar av firandet. Ett julbord är en måltid med flera olika julrätter, till exempel sill, julskinka och köttbullar.

Juldagen den 25 december och annandag jul den 26 december är helgdagar. Julafton är däremot inte en allmän helgdag. Den kristna julen handlar om Jesus födelse. För många andra handlar julen främst om gemenskap, mat och vila. Det finns också människor som inte firar jul alls.

Fika, naturen och fler högtider i Sverige

Alla traditioner hör inte till ett särskilt datum. Fika betyder att ta en paus med något att dricka, ofta kaffe eller te. Ibland äter man en bulle, en smörgås eller något annat till. Fika kan vara ett tillfälle att prata med arbetskamrater, vänner eller familj. Det viktiga är ofta pausen och mötet, inte exakt vad man äter.

Att vistas i naturen är också en viktig tradition för många. Allemansrätten ger möjlighet att vara i naturen även på mark som någon annan äger. Du får exempelvis gå i skogen och plocka vilda bär och svampar som inte är skyddade.

Rätten innebär också ansvar. Du får inte störa människor eller skada naturen. Du ska hålla avstånd från bostäder och ta med dig ditt skräp. Allemansrätten ger inte rätt att gå över odlade fält om grödorna kan skadas. Särskilda regler kan gälla i skyddade naturområden.

I Sverige firas också högtider från andra religioner och kulturer. Eid al-fitr är en muslimsk högtid som avslutar ramadan, den muslimska fastemånaden. Det finns även en annan stor muslimsk högtid, eid al-adha. Deras datum flyttar sig genom året i den kalender som vanligen används i Sverige.

Nouruz är ett nyårsfirande kring vårens början med rötter bland annat i det gamla Persien. Det firas av människor med olika religiös bakgrund. Hanukka är en judisk ljushögtid som varar i åtta dagar. Att en högtid firas i Sverige betyder inte automatiskt att den är en svensk allmän helgdag.

Minnesregel

Tre fasta datum att börja med: valborg 30 april, nationaldagen 6 juni och Lucia 13 december.

Viktiga ord

högtid: En särskild tid eller dag som människor firar eller uppmärksammar.
tradition: Något som människor brukar göra och föra vidare till andra.
helgdag: En särskild dag som räknas som helg enligt lag.
afton: I många högtiders namn betyder det dagen före själva högtidsdagen.
fasta: Att under en tid avstå från mat eller viss sorts mat.
semla: Vanligen en vetebulle med kardemumma, mandelmassa och vispad grädde.
arbetarrörelsen: Organisationer som arbetar för arbetstagares rättigheter och villkor.
demonstration: En samling där människor offentligt visar vad de tycker i en fråga.
nationaldag: En särskild dag för att fira ett land. Sveriges nationaldag är den 6 juni.
regeringsform: En grundlag med regler för hur landet ska styras.
kräftskiva: En fest där man äter kräftor, ofta under sensommaren.
luciatåg: En grupp som går tillsammans och sjunger särskilda sånger vid Lucia.
advent: Tiden med de fyra söndagarna före juldagen.
fika: Att ta en paus med något att dricka och ibland något att äta.
allemansrätten: Möjligheten att vara i naturen även på andras mark, med ansvar att inte störa eller skada.
ramadan: Den muslimska fastemånaden, som avslutas med högtiden eid al-fitr.

Alla ord finns också i ordlistan.

Lätt att blanda ihop

Julafton, nyårsafton och midsommarafton är inte allmänna helgdagar, även om många är lediga då.
Midsommarafton har inte ett fast datum utan är en fredag mellan den 19 och 25 juni.
Alla helgons dag är inte samma sak som halloween, även om de vissa år har samma datum.
Allemansrätten ger inte rätt att göra vad som helst i naturen, utan innebär också ansvar att inte störa eller skada.
Alla i Sverige firar inte samma högtider, och många firar högtider utan att vara religiösa.